Den biokol vi använder görs genom att flis av träråvara hettas upp till mellan 300- och 1000 oC i en ugn där minimalt med syre släpps in. Processen kallas pyrolys. Stora delar av den kol (grundämnet C) som det biologiska materialet tagit upp i form av koldioxid under sin livstid binds då i biokolen. 

Att använda en bra producerad biokol i växtbäddar hjälper alltså till att sänka koldioxidhalten i atmosfären.  I den färdiga biokolen avstannar nedbrytnings-processen då det i princip bara är grundämnet kol kvar. Det betyder att biokolen inte bryts ner utan stannar kvar i jorden i många tusen år. Terra preta, den svarta jorden längs Amazonas flodstränder, är ett bra exempel och en förebild för dagens intresse för användande av biokol.  Biokolen blandas i våra jordar eller används i olika makadamblandningar.  

Biokol 

För växten är kolet bra då det förbättrar jordens struktur 
och ger den bättre syre- vatten- och näringshållande förmåga. I växtbäddar med kolmakadam utnyttjas ofta biokolens filterförmåga då man lägger ett 50 mm tjockt lager av ogödslad biokol i botten av växtbädden. Där renas vattnet som rinner genom växtbädden innan det rinner vidare ut i dagvattensystem eller vattendrag.
Kolet i sig har ingen gödslande effekt och därför är det viktigt att ”ladda” kolet.